Kvällstankar kring uppskattning.

En sak har jag länge gått och fungerat över, varför är vi så dåliga på att uppskatta varandra? Varför månar vi inte om varandra medan vi kan och innan det är för sent?

Jag tycker att jag verkligen försöker måna om och uppskatta mina nära och kära, men jag kan även tänka mig att jag, precis som många andra, är dålig på detta, ofta beror det kanske på att man känner sig stressad eller kanske till och med att man kan känna sig för blyg för att lämna en uppskattande kommentar?
Så nu uppmanar jag ALLA att tänka lite extra på de som verkligen är värda det!
Jag har nyligen börjat umgås med min pappa igen efter många år, kanske är det en bidragande faktor kring detta inlägg om uppskattning? Man vet inte alltid hur bra man har det, för än det är för sent? Ibland kanske det räcker och skicka ett litet sms, och förklara vilken himla bra kompis man har, eller köpa med en godispåse när någon är sjuk etcetera. Jag ska försöka uppskatta mina nära och kära bättre!

Jag ligger även och tänker lite kring kärlek... Jag tror att många håller ihop på grund av.. Bekvämlighet? Man kanske fungerar bra ihop, har det bra men egentligen kanske fungerar bättre som kompisar än ett kärlekspar? Finns den riktiga och bestående kärleken verkligen? Människan sägs ju vara ganska självständig, men än dock är det många som tar en separation väldigt hårt, trots att man innerst inne vet att det är rätt val. Love isn´t easy, That´s for sure!

Min kärlek går oavkortat till Teysir, Peasant Bique & Tinky Fotuna, Självklart utstrålas den i massor till mina nära och kära åxo <3 !
Love Kickan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0